Dagar i mitt liv

Fast egentligen är det bara runt 0 grader, men här inne känns det kallt (ja just, jag skulle tända brasan ja...). Sitter här och pluggar, försöker få in alla uppgifter som ska lämnas in och samtidigt skriva klart min uppsats, men istället tänkte jag blogga lite. Det här blir förövrigt det sista inlägget i den här bloggen, men det kommer en ny. Ni som vill ha adressen kan ju höra av er för att få den.
Just nu är jag inne i en av mina trötta perioder, vilket innebär att jag sover för mycket och missar lite föreläsningar, inget som inte går att ta igen, men det blir lite stressigt ibland. Jag ska dock försöka hålla mig till mina fina små scheman, så går det som en dans... bara jag vaknar först. Jag har i och för sig analyserat mig själv lite och kommit fram till att de titne är så konstigt att jag är trött just nu, jag menar, dels har jag heltidsstudier, en c-uppsats vid sidan av det, två barn (hur goa de än är så tar det ju tid och energi), ett hus där det alltid finns något att göra (för så är det med hus), en vårdnadstvist som går mig på nerverna och smygdrar energi konstant, plus att jag skulle vilja skriva lite mer skönlitterärt...och facklitterärt... och sticka, fota och träna. Det är bara att inse, dygnet har inte tillräckligt många timmar.
Jag var på rehab-gruppen förra veckan för adl-bedömning. Mannen som intervjuade mig var rätt imponerad över alla mina strategier för att klara vardagen. Det var dessutom lite intressant hur en person sätter ord på mina beteenden och förklara så det stämmer precis. Det var en häftig upplevelse. Han tog dessutom den här tröttheten på allvar, vilket få människor har gjort förut. Vårdcentralen har ju bara konstaterat att eftersom det inte är något fel på sköldkörteln och jag har inga vitamin/mineralbrister. De har i flera omgångar konstaterat att det inte finns något fysiskt fel på mig. Nåja, kontentan av det hela var iaf att jag kände mig förstådd, blev stärkt i mina strategier och hur jag ska använda mig av dem i större utsträckning, plus att han kommer rekommendera att de fortsätter utredningen även om jag hamnar under gränsvärdena för ADD, just för att jag ska få hjälp i att hantera de sidor som gör att jag ibland känner att jag fungerar sämre än jag borde.
Så, nu ska jag ge mig själv ett löfte.... jag ska planera in studier varje vardag och hålla det, även om det bara blir lite och inte så bra. Sen ska jag försöka, fel, jag ska GÖRA, mer scheman och mer struktur på min vardag, eftersom jag vet att jag fungerar bättre då. Å så ska jag vara snäll mot mig själv när jag inte orkar, för jag blir inte piggare av att känna skuld över allt jag inte orkar göra. Och imorgon ringer jag vårdcentralen om den här huvudvärken jag haft i över en vecka, nu får det vara nog.

Jaha, så var det med det. V lagar mat idag och L ska duka, så jag ska väl plocka av bordet och tända en brasa innan det är dags att äta... hmm... ta in ved kanske är första steget.

Ha det gott och hör av er om ni vill ha nya adressen!