Gryningspyromanen...
Nu börjar jag få rätsidan på saker o ting... så nu har jag fått ihop mitt arbete om gryningspyromanen och det första utkastet till den sista uppgiften i kreativt skrivande. Saker faller på plats... äntligen :)
Utredning
Gryningspyromanen
I artikeln om Gryningspyromanen (GP) får vi veta ganska mycket om hur han beter sig och vilka karaktärsdrag han har. Vi får även veta en del om hans bakgrundshistoria, även om de tidiga barnaåren saknas. De karaktärsdrag som tydligt visas i artikeln är att han lider av ångest och nattlig oro, han verkar vara mycket intelligent då han lyckas lura psykologer till olika diagnoser. Detta gör att han även kan ses som manipulativ och agerar i eget syfte, vilket även visas i de typer av brott han begår; han begår stölder, bedrägerier mm för att tillskaffa sig det han för tillfället önskar. Detta visar att han även är impulsiv. Det nämns att han gärna erkänner sina brott och hånar rättssytemet och tror sig kunna överlista detta (och igen psykologerna), vilket leder mig till slutsatsen att han har en grandios känsla om sig själv. I hans historia berättas att han ofta flyttat eller levt i sin bil, och det antyds att han även sålt och nyttjat droger. Annat i hans bakgrund som bör tas i beaktande är att han tidigt varit mobbad och haft problem i skolan, bl.a. med läs- och skrivsvårigheter, samt att hans far var alkoholist och hans mor psykiskt störd (på vilket sätt framgår inte), till detta ska läggas att styvfadern verkar ha varit aggressiv och haft ett antisocialt beteende.
Psykopati
En psykopat är, enligt psykologen Robert Hare (B&B s. 188):
Sociala rovdjur som charmar, manipulerar och hänsynslöst plöjer sig genom livet, lämnandes ett spår av brustna hjärtan, nedbrutna förväntningar och tomma plånböcker. Totalt saknande av samvete och empati, tar de själviskt vad de vill ha och gör som de vill, bryter mot sociala normer och förväntningar utan den minsta känsla av skuld eller ånger.
Hare delar även in psykopater i tre kategorier: Primära, sekundära och dissociala. De primära psykopaterna är de som han anser är de verkliga psykopaterna; de har en identifierbar psykologisk, emotionell, kognitiv och biologisk avvikelse. Sekundära psykopater beskrivs som emotionellt störda brottslingar, eller utagerande neurotiker. Den sista gruppen, de dissociala psykopaterna, är de som har ett antisocialt beteende som är inlärt från familj, ungdomsgäng eller liknande.
För att diagnosticera en psykopat används Hares Psykopatichecklista (PCL-R) (B&B s. 191). Här beskrivs psykopaten i ett antal karaktärsdrag som i stort täcks av Hares egen definition (se ovan), dessa innefattar: ytlig charm, grandios känsla av självvärde, patologiskt ljugande, manipulativ, avsaknad av ånger/skuldkänsla, ytliga affekter, avsaknad av empati, misslyckande med att ta ansvar för egna handlingar, promiskuöst sexuellt beteende, avsaknad av realistiska långsiktiga mål, dålig beteende-kontroll, lätt utråkad/behöver hög grad av stimulering samt ansvarslöshet.
Psykopatens barndom präglas av problem (B&B s. 221), och problemen börjar ofta i hemmet. Man tror att psykopati skapas av tre faktorer; biopsykologiska, sociala och inlärning. Den biologiska delen kan påverkas av sådant som en genetisk predisposition (som kan vara äftlig), toxiner i livmodern som påverkar barnets fenotyp, svårigheter vid födseln (exempelvis syrebrist) och tidiga händelser i barnets liv som påverkar den neurologiska utvecklingen. Den sociala faktorn kan påverkas av att barnets föräldrar försummar, misshandlar eller på annat sätt inte bryr sig om barnet (B&B s. 222). Det kan även påverka om barnet har svårigheter i skolan. Inlärningsfaktorn innebär att barnet vistats i en miljö där dess beteende förstärks eller de i omgivningen har ett antisocialt beteende.
Slutligen kan konstateras att hos psykopater är återfallstalet högt (B&B s. 200). Detta gäller både för de vuxna psykopaterna och för de som har psykopatiskt betteende i tonåren (pojkar specifikt).
Barn som senare diagnosticeras som psykopater har i ett tidigt skede visat tecken på, eller varit diagnosticerade för ADHD (B&B s. 224). Detta kan bero på att det finns likheter i hjärnans funktion hos psykopati och ADHD.
Antisocial personlighetsstörning (APD)
APD är mycket likt psykopati, men till skillnad från psykopati så finns denna störning i DSM IV-TR (B&B s. 235). Det framträdande här är att personen ska ha haft en histora av symptom relaterade till Conduct disorder (CD) innan 15-års ålder. De kriterier man bedömmer utifrån, förutom tidig CD är:
1. bryter mot normer/lagar
2. irritabilitet och ovanlig aggressivitet
3. ansvarslöshet
4. impulsivitet
5. bedrägligt beteende
6. hänsynslös gentemot säkerhet för sig själv eller andra
7. avsaknad av ånger och skuldkänsla
Av dessa sju kriterier krävs minst tre för att diagnosen ska kunna göras.
Återfall och prediktion
Den bästa prediktorn för återfall är tidigare beteende (B&B s. 273). Om personen tidigare begått flertalet brott i olika situationer, så är förutsägbarheten större (B&B s. 274), dock finns ingen total säkerhet i att förutsäga återfall.
Diskussion
GP har många av de karaktärsdrag som Hare beskriver för psykopaten (B&B s. 191); han är manipulativ, har en känsla av grandiositet, är impulsiv, visar dåligt ansvarstagande (vilket visat sig i bl.a trafikförseelser). Huruvida han även har affektiva och/eller empatistörningar vet vi inte, det framgår inte av artikeln. Inte heller framgår om han har den för psykopater så typiska charmen och övertalningsförmågan. Hans bakgrund skulle kunna vara en fingervisning åt att han utvecklats till psykopat, då han från början lärts upp till ett antisocialt beteede. Detta skulle dock placera honom i Hares tredje katagori (B&B s. 188), dissociala psykopater, vilket då tyder på att han inte har beteendet biologiskt utan rent inlärt. Jag betvivlar att han under några omständigheter kan klassas som en primär psykopat. Däremot är det möjligt att GP även skulle kunna falla under kategorin sekundära psykopater. Han har haft en svår barndom med krångliga familjeförhållanden och problem i skolan. Detta kan ha lett till emotionella störningar som får honom att begå brott. Dock tror jag, med den beskrivning som ges i artikeln, att om man ska kalla honom psykopat alls, så är det den dissociala kategorin som passar bäst. Detta med tanke på hur hans styvfar lärde upp honom och tog honom med på brottsliga aktiviteter.
Däremot passar GP mycket bra in på beskrivningen av APD (B&B s. 235); han bryter mot lagar och normer, han visar ansvarslöshet, är impulsiv (de nattliga brotten är bra exempel på detta), har ett bedrägligt beteende (han har fällts för bedrägeri och bedrägligt beteende ett antal gånger), han ser inte alls till varken sin egen eller andras säkerhet (här vill jag referera till de trafikbrott han fällts för). Huruvida han känner ånger eller skuld framkommer inte, men med den mängd brott han begått så får vi anta att den förmågan som minst är nedsatt. Detta ger ett positivt utslag på fem av de sju punkter som DSM har som diagnoskriterier. Till detta ska läggas att han ofta bott på institution och haft svårigheter med åtaganden såsom jobb och bostad. Även den rastlöshet han upplever på nätterna är vanlig hos personer med APD.
Vi kan även se att GP haft problem i skolan tidigt, vilket i kombination med rastlöshet, ångest och läs- och skrivsvårigheter, skulle kunna indikera ADHD.
Det är svårt att avgöra huruvida man ska klassa GP som en dissocial psykopat, lidande av APD eller ADHD. Jag tror mindre på psykopatdiagnosen då det saknas väsentliga delar, såsom empatistörningar. Det kan vara så att GP började med ADHD som, tack vare miljön han växte upp i, utvecklades till APD.
Huruvida APD ska räknas som en mental störning kan diskuteras (B&B s. 230), men om man ska gå efter den definition av APD som finns i DSM IV, så anser jag att det är det, och således bör GP vara mentalt störd.
Det vi dock kan säga säkert är att det är en stor risk att GP kommer återfalla i brott så snart han släpps. Han har begått många tidigare, i olika situationer och det är osannolikt att han upphör med det.
Utredning
Gryningspyromanen
I artikeln om Gryningspyromanen (GP) får vi veta ganska mycket om hur han beter sig och vilka karaktärsdrag han har. Vi får även veta en del om hans bakgrundshistoria, även om de tidiga barnaåren saknas. De karaktärsdrag som tydligt visas i artikeln är att han lider av ångest och nattlig oro, han verkar vara mycket intelligent då han lyckas lura psykologer till olika diagnoser. Detta gör att han även kan ses som manipulativ och agerar i eget syfte, vilket även visas i de typer av brott han begår; han begår stölder, bedrägerier mm för att tillskaffa sig det han för tillfället önskar. Detta visar att han även är impulsiv. Det nämns att han gärna erkänner sina brott och hånar rättssytemet och tror sig kunna överlista detta (och igen psykologerna), vilket leder mig till slutsatsen att han har en grandios känsla om sig själv. I hans historia berättas att han ofta flyttat eller levt i sin bil, och det antyds att han även sålt och nyttjat droger. Annat i hans bakgrund som bör tas i beaktande är att han tidigt varit mobbad och haft problem i skolan, bl.a. med läs- och skrivsvårigheter, samt att hans far var alkoholist och hans mor psykiskt störd (på vilket sätt framgår inte), till detta ska läggas att styvfadern verkar ha varit aggressiv och haft ett antisocialt beteende.
Psykopati
En psykopat är, enligt psykologen Robert Hare (B&B s. 188):
Sociala rovdjur som charmar, manipulerar och hänsynslöst plöjer sig genom livet, lämnandes ett spår av brustna hjärtan, nedbrutna förväntningar och tomma plånböcker. Totalt saknande av samvete och empati, tar de själviskt vad de vill ha och gör som de vill, bryter mot sociala normer och förväntningar utan den minsta känsla av skuld eller ånger.
Hare delar även in psykopater i tre kategorier: Primära, sekundära och dissociala. De primära psykopaterna är de som han anser är de verkliga psykopaterna; de har en identifierbar psykologisk, emotionell, kognitiv och biologisk avvikelse. Sekundära psykopater beskrivs som emotionellt störda brottslingar, eller utagerande neurotiker. Den sista gruppen, de dissociala psykopaterna, är de som har ett antisocialt beteende som är inlärt från familj, ungdomsgäng eller liknande.
För att diagnosticera en psykopat används Hares Psykopatichecklista (PCL-R) (B&B s. 191). Här beskrivs psykopaten i ett antal karaktärsdrag som i stort täcks av Hares egen definition (se ovan), dessa innefattar: ytlig charm, grandios känsla av självvärde, patologiskt ljugande, manipulativ, avsaknad av ånger/skuldkänsla, ytliga affekter, avsaknad av empati, misslyckande med att ta ansvar för egna handlingar, promiskuöst sexuellt beteende, avsaknad av realistiska långsiktiga mål, dålig beteende-kontroll, lätt utråkad/behöver hög grad av stimulering samt ansvarslöshet.
Psykopatens barndom präglas av problem (B&B s. 221), och problemen börjar ofta i hemmet. Man tror att psykopati skapas av tre faktorer; biopsykologiska, sociala och inlärning. Den biologiska delen kan påverkas av sådant som en genetisk predisposition (som kan vara äftlig), toxiner i livmodern som påverkar barnets fenotyp, svårigheter vid födseln (exempelvis syrebrist) och tidiga händelser i barnets liv som påverkar den neurologiska utvecklingen. Den sociala faktorn kan påverkas av att barnets föräldrar försummar, misshandlar eller på annat sätt inte bryr sig om barnet (B&B s. 222). Det kan även påverka om barnet har svårigheter i skolan. Inlärningsfaktorn innebär att barnet vistats i en miljö där dess beteende förstärks eller de i omgivningen har ett antisocialt beteende.
Slutligen kan konstateras att hos psykopater är återfallstalet högt (B&B s. 200). Detta gäller både för de vuxna psykopaterna och för de som har psykopatiskt betteende i tonåren (pojkar specifikt).
Barn som senare diagnosticeras som psykopater har i ett tidigt skede visat tecken på, eller varit diagnosticerade för ADHD (B&B s. 224). Detta kan bero på att det finns likheter i hjärnans funktion hos psykopati och ADHD.
Antisocial personlighetsstörning (APD)
APD är mycket likt psykopati, men till skillnad från psykopati så finns denna störning i DSM IV-TR (B&B s. 235). Det framträdande här är att personen ska ha haft en histora av symptom relaterade till Conduct disorder (CD) innan 15-års ålder. De kriterier man bedömmer utifrån, förutom tidig CD är:
1. bryter mot normer/lagar
2. irritabilitet och ovanlig aggressivitet
3. ansvarslöshet
4. impulsivitet
5. bedrägligt beteende
6. hänsynslös gentemot säkerhet för sig själv eller andra
7. avsaknad av ånger och skuldkänsla
Av dessa sju kriterier krävs minst tre för att diagnosen ska kunna göras.
Återfall och prediktion
Den bästa prediktorn för återfall är tidigare beteende (B&B s. 273). Om personen tidigare begått flertalet brott i olika situationer, så är förutsägbarheten större (B&B s. 274), dock finns ingen total säkerhet i att förutsäga återfall.
Diskussion
GP har många av de karaktärsdrag som Hare beskriver för psykopaten (B&B s. 191); han är manipulativ, har en känsla av grandiositet, är impulsiv, visar dåligt ansvarstagande (vilket visat sig i bl.a trafikförseelser). Huruvida han även har affektiva och/eller empatistörningar vet vi inte, det framgår inte av artikeln. Inte heller framgår om han har den för psykopater så typiska charmen och övertalningsförmågan. Hans bakgrund skulle kunna vara en fingervisning åt att han utvecklats till psykopat, då han från början lärts upp till ett antisocialt beteede. Detta skulle dock placera honom i Hares tredje katagori (B&B s. 188), dissociala psykopater, vilket då tyder på att han inte har beteendet biologiskt utan rent inlärt. Jag betvivlar att han under några omständigheter kan klassas som en primär psykopat. Däremot är det möjligt att GP även skulle kunna falla under kategorin sekundära psykopater. Han har haft en svår barndom med krångliga familjeförhållanden och problem i skolan. Detta kan ha lett till emotionella störningar som får honom att begå brott. Dock tror jag, med den beskrivning som ges i artikeln, att om man ska kalla honom psykopat alls, så är det den dissociala kategorin som passar bäst. Detta med tanke på hur hans styvfar lärde upp honom och tog honom med på brottsliga aktiviteter.
Däremot passar GP mycket bra in på beskrivningen av APD (B&B s. 235); han bryter mot lagar och normer, han visar ansvarslöshet, är impulsiv (de nattliga brotten är bra exempel på detta), har ett bedrägligt beteende (han har fällts för bedrägeri och bedrägligt beteende ett antal gånger), han ser inte alls till varken sin egen eller andras säkerhet (här vill jag referera till de trafikbrott han fällts för). Huruvida han känner ånger eller skuld framkommer inte, men med den mängd brott han begått så får vi anta att den förmågan som minst är nedsatt. Detta ger ett positivt utslag på fem av de sju punkter som DSM har som diagnoskriterier. Till detta ska läggas att han ofta bott på institution och haft svårigheter med åtaganden såsom jobb och bostad. Även den rastlöshet han upplever på nätterna är vanlig hos personer med APD.
Vi kan även se att GP haft problem i skolan tidigt, vilket i kombination med rastlöshet, ångest och läs- och skrivsvårigheter, skulle kunna indikera ADHD.
Det är svårt att avgöra huruvida man ska klassa GP som en dissocial psykopat, lidande av APD eller ADHD. Jag tror mindre på psykopatdiagnosen då det saknas väsentliga delar, såsom empatistörningar. Det kan vara så att GP började med ADHD som, tack vare miljön han växte upp i, utvecklades till APD.
Huruvida APD ska räknas som en mental störning kan diskuteras (B&B s. 230), men om man ska gå efter den definition av APD som finns i DSM IV, så anser jag att det är det, och således bör GP vara mentalt störd.
Det vi dock kan säga säkert är att det är en stor risk att GP kommer återfalla i brott så snart han släpps. Han har begått många tidigare, i olika situationer och det är osannolikt att han upphör med det.