Rom - dag 1 (2010-04-22)
"Jag ska aldrig mer göra en storstad i höga klackar"
Ja, men kommer ni ihåg Venedig? Jag lämnade de bekväma skorna hemma till förmån för de snygga, och kom hem med blåsor och skoskav. Då bestämde jag mig för att alltid ha med mig bekväma skor på semester. Så den här gången packade jag ner skönaste walkingskorna tillsammans med gott om ombyten, astmamedicin och hostmedicin. Alltihop i resväskan, trots att jag dagen innan avfärd stod och sa att jag skulle packa ner medicinerna i handbagaget för att ha det nära till hands. Nu blev det inte så.
Det som blev var att dagarna innann avfärd öppnades och stängdes flygplatserna lite titt som tätt pga vulkanaska i luften, så vi visste inte alls om vi skulle komma iväg och vågade inte packa förrän kvällen innan resan. Jag som alltid är strukturerad och skriver listor över vad som ska med, packade lite på en höft men fick med allt viktigt.
På morgonen i torsdags var det kallt och mulet, men inte mycket mer än så. Förrän vi hade kommit förbi Arboga, då kom snön. Det öste ner strax innan Västerås, och genom Västerås var det tjockt på marken. Vi hade sommardäck på bilen. Snön avtog på vägen mot arlanda, men det var en betydande försening pga vädret.
Som vanligt fastnade jag i säkerhetskontrollen pga mina stövlar. Att jag inte lär mig att ta av dem och lägga i lådan. Hur som helst så gick planet i tid, vi hann fika lite snabbt innan avgång och det gick smidigt till Frankfurt. Dock var vi sena vid landningen, vilket innebar en minst sagt rask promenad (nästan springtur för min del) över till nästa flyg. Frankfurt är stort! I högklackade stövlar och med en grym förkylning känns det ännu större.
Genomsvettig och trött sätter jag (och U, fast inte lika svettig och trött) mig på planet mot Rom. Även den flygningen gick bra utan någon direkt turbulens. Väl framme i Italien var det varmt, eller så var min feber högre, men jag svettades enormt iaf. Vi gick till bagagebandet och väntade på våra väskor, och där blev vi ståendes tills bandet stannat och insåg tillsammans med ett helt gäng andra svenskar att våra väskor inte kommit fram. De var kvar i Frankfurt. Uppenbarligen hade inte de som körde väskor stressat lika mycket som vi gjorde. Vi fick beskedet om att väskorna skulle komma till flygplatsen ca 17.30 och att vi skulle få dem till hotellet under kvällen eller morgonen.
Den vilda jakten på det svarta hotellet
Så, utan bekväma skor, astmamedicin eller hostmedicin tog vi oss an uppgiften att åka in mot centrum för att sen ta oss vidare mot hotellet. Vi tog en buss för 8 euro/person, vilket var billigaste sättet att ta sig in mot centrum och samtidigt få se lite av naturen och staden. Vi fick även bekräftat att det var varmt, 20 grader och strålande solsken. En egenhändigt gjord profetia som sa att bussen skulle släppa av oss nånstanns mitt i vem-vet-vart gick i uppfyllelse. Vi hamnade på piazza Cavour, som vi aldrig hört talas om.
Nåja, i en närliggande kiosk hittade vi en karta, som visserligen inte visade var hotellet låg, men väl var tunnelbana och Castell Sant Angelo fanns.
Så vi promenerade iväg mot CSA, och hittade en marknad och en fin vy av Peterskyrkan. Tyvärr lyckades vi gå fel, men efter en snabb, nåja, omnavigering så hittade vi först ett apotek för hostmedicin och sedan en tunnelbana och rätt station. Det var den enkla delen av att hitta till hotellet. Att sen ta sig från tunnelbanan till hotellet var inte direkt enkelt. Vi hittade rätt gata, men den visades sträcka sig genom en halv stad, och ingen vi frågade visste var hotellet låg. Till slut hittade vi dock en man som ringde en bekant och engagerade ett helt gäng människor i jakten på vårt hotell. Han lyckades komma fram till var det låg, men kunde inte förklara vägen utan skjutsade oss hela vägen till hotellet. Hur underbara människor finns det inte?!
Väl på hotellet hade naturligtvis inte väskorna kommit, och maten på hotellet var varken ätbar eller i någon vettig prisklass. Vi åt oss mätta på varsin chokladbar och la oss tidigt. Natten spenderades ömsom sovandes ömsom funderandes över hur illa astma kan bli innan det är skadligt för lungorna. Det är inte lätt att sova när man inte kan andas och dessutom hostar upp lungorna en gång/halvtimme, bara som ett tips ;)
Övrig tips som kan vara bra att ha i huvudet inför en resa är:
1. använd de bekväma skorna från början
2. packa alla mediciner i handbagaget
3. kontrollera exakt hur du tar dig till hotellet redan när du bokar rum
4. köp en karta innan du åker till en ny stad, det är alltid en bra idé att veta lite mer om var man kan hamna.
Ja, men kommer ni ihåg Venedig? Jag lämnade de bekväma skorna hemma till förmån för de snygga, och kom hem med blåsor och skoskav. Då bestämde jag mig för att alltid ha med mig bekväma skor på semester. Så den här gången packade jag ner skönaste walkingskorna tillsammans med gott om ombyten, astmamedicin och hostmedicin. Alltihop i resväskan, trots att jag dagen innan avfärd stod och sa att jag skulle packa ner medicinerna i handbagaget för att ha det nära till hands. Nu blev det inte så.
Det som blev var att dagarna innann avfärd öppnades och stängdes flygplatserna lite titt som tätt pga vulkanaska i luften, så vi visste inte alls om vi skulle komma iväg och vågade inte packa förrän kvällen innan resan. Jag som alltid är strukturerad och skriver listor över vad som ska med, packade lite på en höft men fick med allt viktigt.
På morgonen i torsdags var det kallt och mulet, men inte mycket mer än så. Förrän vi hade kommit förbi Arboga, då kom snön. Det öste ner strax innan Västerås, och genom Västerås var det tjockt på marken. Vi hade sommardäck på bilen. Snön avtog på vägen mot arlanda, men det var en betydande försening pga vädret.
Som vanligt fastnade jag i säkerhetskontrollen pga mina stövlar. Att jag inte lär mig att ta av dem och lägga i lådan. Hur som helst så gick planet i tid, vi hann fika lite snabbt innan avgång och det gick smidigt till Frankfurt. Dock var vi sena vid landningen, vilket innebar en minst sagt rask promenad (nästan springtur för min del) över till nästa flyg. Frankfurt är stort! I högklackade stövlar och med en grym förkylning känns det ännu större.
Genomsvettig och trött sätter jag (och U, fast inte lika svettig och trött) mig på planet mot Rom. Även den flygningen gick bra utan någon direkt turbulens. Väl framme i Italien var det varmt, eller så var min feber högre, men jag svettades enormt iaf. Vi gick till bagagebandet och väntade på våra väskor, och där blev vi ståendes tills bandet stannat och insåg tillsammans med ett helt gäng andra svenskar att våra väskor inte kommit fram. De var kvar i Frankfurt. Uppenbarligen hade inte de som körde väskor stressat lika mycket som vi gjorde. Vi fick beskedet om att väskorna skulle komma till flygplatsen ca 17.30 och att vi skulle få dem till hotellet under kvällen eller morgonen.
Den vilda jakten på det svarta hotellet
Så, utan bekväma skor, astmamedicin eller hostmedicin tog vi oss an uppgiften att åka in mot centrum för att sen ta oss vidare mot hotellet. Vi tog en buss för 8 euro/person, vilket var billigaste sättet att ta sig in mot centrum och samtidigt få se lite av naturen och staden. Vi fick även bekräftat att det var varmt, 20 grader och strålande solsken. En egenhändigt gjord profetia som sa att bussen skulle släppa av oss nånstanns mitt i vem-vet-vart gick i uppfyllelse. Vi hamnade på piazza Cavour, som vi aldrig hört talas om.
Nåja, i en närliggande kiosk hittade vi en karta, som visserligen inte visade var hotellet låg, men väl var tunnelbana och Castell Sant Angelo fanns.
Så vi promenerade iväg mot CSA, och hittade en marknad och en fin vy av Peterskyrkan. Tyvärr lyckades vi gå fel, men efter en snabb, nåja, omnavigering så hittade vi först ett apotek för hostmedicin och sedan en tunnelbana och rätt station. Det var den enkla delen av att hitta till hotellet. Att sen ta sig från tunnelbanan till hotellet var inte direkt enkelt. Vi hittade rätt gata, men den visades sträcka sig genom en halv stad, och ingen vi frågade visste var hotellet låg. Till slut hittade vi dock en man som ringde en bekant och engagerade ett helt gäng människor i jakten på vårt hotell. Han lyckades komma fram till var det låg, men kunde inte förklara vägen utan skjutsade oss hela vägen till hotellet. Hur underbara människor finns det inte?!
Väl på hotellet hade naturligtvis inte väskorna kommit, och maten på hotellet var varken ätbar eller i någon vettig prisklass. Vi åt oss mätta på varsin chokladbar och la oss tidigt. Natten spenderades ömsom sovandes ömsom funderandes över hur illa astma kan bli innan det är skadligt för lungorna. Det är inte lätt att sova när man inte kan andas och dessutom hostar upp lungorna en gång/halvtimme, bara som ett tips ;)
Övrig tips som kan vara bra att ha i huvudet inför en resa är:
1. använd de bekväma skorna från början
2. packa alla mediciner i handbagaget
3. kontrollera exakt hur du tar dig till hotellet redan när du bokar rum
4. köp en karta innan du åker till en ny stad, det är alltid en bra idé att veta lite mer om var man kan hamna.
Kommentarer
Trackback
